Tillgänglighetskraven för webbplatser: vad som gäller sedan juni 2025

Kort svar: sedan 28 juni 2025 gäller en svensk lag som ställer tillgänglighetskrav på bland annat e-handelstjänster, alltså tjänster som säljs till konsumenter via webbplatser och appar. Mikroföretag är undantagna från kraven på tjänster. Här återger vi vad myndigheterna och lagtexten skriver, så att du kan läsa vidare i källorna. Texten är ingen rådgivning och säger inget om hur lagen gäller i just ditt företag.

Vad som hände den 28 juni 2025

Lagen heter lagen (2023:254) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. I övergångsbestämmelserna står det: "Denna lag träder i kraft den 28 juni 2025." Lagen genomför EU:s tillgänglighetsdirektiv, direktiv 2019/882. Direktivet själv anger att produkter och tjänster omfattas när de släpps ut på marknaden respektive tillhandahålls konsumenter efter den 28 juni 2025, enligt direktivtexten på EUR-Lex.

Lagens syfte beskrivs i 1 §: "Lagen syftar till att undanröja och motverka hinder för en effektiv konkurrens och att främja personers jämlikhet i levnadsvillkor och delaktighet i samhällslivet." Det är alltså både en konkurrensfråga och en jämlikhetsfråga.

Lagen är inte samma sak som den äldre lagen om tillgänglighet till digital offentlig service. Den lagen gäller offentliga aktörer. Myndigheten för digital förvaltning (Digg) skriver på sin sida om webbriktlinjer: "Offentliga aktörers webbplatser och mobila applikationer ska vara tillgängliga." Den nya lagen från 2025 riktar sig i stället mot utbudet på marknaden, bland annat privata företag som säljer produkter och tjänster till konsumenter.

Vilka tjänster lagen omfattar

Enligt lagen (2023:254) gäller den tjänster som riktar sig till konsumenter. Sammanfattat gäller det:

• elektroniska kommunikationstjänster
• tillgång till audiovisuella medietjänster
• vissa persontransporttjänster (buss, båt, flyg och tåg)
• banktjänster för konsumenter
• e-böcker
• e-handelstjänster

För produkter nämns bland annat datorer och operativsystem för konsumenter, betalterminaler, bankomater, biljettautomater, interaktiva självbetjäningsterminaler och e-läsare.

För den som har en hemsida är den sista tjänstekategorin den intressanta. Lagen definierar e-handelstjänster som "tjänster som tillhandahålls på distans, genom webbplatser och tjänster för mobila enheter" på elektronisk väg. Direktivet formulerar det på liknande sätt i artikel 3: "tjänster som tillhandahålls på distans, genom webbplatser och tjänster för mobila enheter, på elektronisk väg och på individuell begäran av en konsument". Det som pekas ut är alltså en tjänst där en konsument på distans beställer något.

Vilka gränsfall som finns, till exempel en bokningsfunktion eller en sida som bara presenterar ett företag, behandlas i Post- och telestyrelsens (PTS) vägledning och frågor och svar. Det är där du ska läsa om ett enskilt upplägg. Vi har inte kunnat läsa PTS egna sidor i detalj och går därför inte in på gränsfallen här.

Undantaget för mikroföretag

Undantaget är en av de mest efterfrågade delarna. I 10 § står det: "Tjänster som tillhandahålls av mikroföretag behöver inte uppfylla tillgänglighetskraven." Direktivet har samma regel i artikel 4: "Mikroföretag som tillhandahåller tjänster ska undantas från skyldigheten att uppfylla de tillgänglighetskrav".

I 2 § definieras ett mikroföretag som ett företag med färre än tio anställda och som har en årsomsättning eller en årlig balansomslutning som inte överstiger 2 miljoner euro. Undantaget gäller tjänster. För produkter, till exempel tillverkare av betalterminaler, är reglerna uppbyggda på ett annat sätt, med ansvar för tillverkare, importörer och distributörer.

Undantaget gäller kraven på tjänsterna. Det betyder inte att frågan om tillgänglighet försvinner för en liten webbplats. Det betyder att lagen inte ställer kravet på mikroföretagets tjänster. Om ett företag är ett mikroföretag eller inte avgörs av siffrorna i lagen, inte av hur företaget uppfattar sig självt.

Vad kraven innebär

Lagen anger krav på ett övergripande plan. Kraven är utformade som funktionella mål, och de närmare tekniska kraven hämtas från standarder.

För den tekniska nivån brukar man hänvisa till standarder. Digg förklarar sambandet på sin sida om EN 301 549 och WCAG. Där står det att "EN 301 549 är en europeisk standard specifikt för tillgänglighet och inkluderande design" och att "WCAG 2.1 är en global standard specifikt för tillgänglighet till webbinnehåll". EN 301 549 hänvisar till WCAG 2.1 som ett sätt att uppfylla tillgänglighetskraven för webbinnehåll. WCAG har tre nivåer (A, AA och AAA), och Digg skriver att nivå AA är grunden för EU:s lagkrav.

Digg skriver om offentlig sektor, och sidan är skriven med den lagen i fokus. Hur standarderna ska läsas för privata e-handelstjänster är en fråga för PTS och de vägledningar som myndigheten ger.

I vardagliga termer handlar webbtillgänglighet ofta om sådant som:

• att sidan går att använda med tangentbord
• att skärmläsare kan tolka innehållet
• att text och bakgrund har tillräcklig kontrast
• att formulär, knappar och felmeddelanden är begripliga

Det är allmänna exempel på vad webbtillgänglighet brukar röra, inte en kravlista. Kraven finns i standarderna och i föreskrifterna.

Information om hur tjänsten uppfyller kraven

Förutom själva tillgängligheten finns det informationskrav. Enligt 24 och 25 §§ i lagen ska tjänsteleverantörer fortlöpande se till att kraven uppfylls och ta fram information om hur tjänsten uppfyller dem. De exakta kraven på formen och innehållet står i lagen och i de föreskrifter som kompletterar den.

Vem som utövar tillsyn

För tjänster utser regeringen tillsynsmyndighet. Så står det i lagen: "Den myndighet som regeringen bestämmer är tillsynsmyndighet i fråga om tjänster" (30 §). Regeringen har gjort det i förordningen (2023:676) om vissa produkters och tjänsters tillgänglighet. Där står det om Post- och telestyrelsen: "Post- och telestyrelsen utövar tillsyn över elektroniska kommunikationstjänster, banktjänster och e-handelstjänster" (28 §). För e-handel är det alltså PTS som granskar.

Lagen pekar alltså ut olika myndigheter för olika tjänster. Direktivet kräver att medlemsländerna ordnar marknadskontroll av produkter och övervakning av tjänsternas överensstämmelse, och att klagomål följs upp så att åtgärder vidtas.

Sanktioner och övergångstid

Om kraven inte uppfylls kan tillsynsmyndigheten besluta om sanktioner. Sanktionsavgiften regleras i 39 §: "Sanktionsavgiften ska bestämmas till lägst 10 000 kronor och högst 10 000 000 kronor." Hur hög avgiften blir i ett enskilt fall bestäms av tillsynsmyndigheten utifrån lagens regler om överträdelsens art och omständigheter. Vi tar inte ställning till det i den här texten.

Lagen har också en övergångsregel för avtal som ingåtts före 28 juni 2025. Den lyder: "En tjänsteleverantör, som vid tidpunkten för lagens ikraftträdande tillhandahåller tjänster enligt ett avtal som har ingåtts före ikraftträdandet, får fortsätta att tillhandahålla tjänsterna till dess att avtalstiden löper ut, dock längst till och med den 27 juni 2030", även om tjänsterna inte får tillhandahållas enligt 6 §. Vilka tjänster och avtal den omfattar framgår av lagtexten.

Vad som är bra att veta när man läser vidare

Några saker återkommer när man jämför lagtexten med det som skrivs i media och på företagssidor:

• Lagen gäller tjänster som riktar sig till konsumenter.
• Mikroföretag är undantagna för tjänster, men inte nödvändigtvis för produkter.
• Offentliga aktörer har en egen, äldre lag, och Diggs material om webbriktlinjer är skrivet för den.
• Tekniska detaljer finns i standarderna (EN 301 549 och WCAG) och i myndigheternas vägledningar.

Det är lagtexten, förordningen och PTS egna sidor som gäller, inte sammanfattningar som den här. Om du vill läsa originalen är lagen (2023:254), förordningen (2023:676) och direktiv 2019/882 bra utgångspunkter, tillsammans med Diggs sida om EN 301 549 och WCAG.

Datumen är värda att hålla isär. Den 28 juni 2025 är dagen då lagen började gälla. Den 27 juni 2030 är sista dagen i den särskilda övergångsregeln för vissa avtal som ingåtts före lagens start. Sanktionsavgiftens ram är 10 000 kronor till 10 000 000 kronor. Alla tre uppgifter står i lagtexten, som du hittar länkad ovan.

Webbplats och design hos Nightwave

Vi arbetar med webbplatser och hemsidor i Umeå och med design. Tillgänglighet är en del av hur vi tänker kring struktur, färger och formulär, men den här artikeln återger bara vad myndigheterna skriver. Vill du prata om ett webbprojekt kan du kontakta oss.